psychothorn

Sångerna, Mikael minns du sångerna?
När alla VJ:s kom till byn.
Vår skolgång framför MTV.
Sommaren, Mikael minns du sommaren?
Vi slösa all vår tid på den.
Och tid det fanns i överflöd.

Verklighet, det här som blev vår verklighet.
Allt det här var oplanerat, oddsen är emot oss nu.
Somrarna, Mikael minns du somrarna?
Ett snedsteg ifrån barndomen.
En fransk kyss från en vuxenvärld,
full av våta hemligheter, rå som en Decemberdag.
Vi trängde oss förbi i kön, in i katedralen.

Det fanns inget som kunde röra oss.
Men du vet att jag var lika rädd som du.
Det fanns så mycket att se så jag släppte taget om din hand och du försvann.
Du vet att jag var lika rädd som du.

Det fanns inget som kunde röra oss.
Inget som kunde röra oss.

Somrarna, vad hände med dom somrarna?
När du och jag var kungarna av ingenting från ingenstans.
Nu faller snön och mörkret är en mördare
som kväver varje kreativ tanke som vi någonsin tänkt.
Men du och jag, vi dansar än, ett krig, ett spel, en lek, ett skämt.
Vi kunde aldrig enas ens om musiken.

Det fanns inget som kunde röra oss.
Och du vet att jag var lika rädd som du.
Det fanns så mycket att se så jag släppte taget om din hand och du försvann.
Du vet att jag var lika rädd som du.

En del vänner kommer tillbaka.
Men det är alltid dom som försvann som får oss att ligga vakna
trots att vi glömt bort deras namn.

Andas in och andas ut, orkar jag så orkar du.
Andas in och andas ut, orkar jag så orkar du.

Det fanns inget som kunde röra oss.
Det fanns inget som kunde röra oss.
Det fanns inget som kunde röra oss.
Inget som kunde röra oss.